EPICSTHLM

Behov.
Det är vad vi alla har, hela tiden. Många gånger inbillar vi oss säkert många behov för vi lever i ett samhälle där man ständigt vill få utlopp för sina behov och folk låter dig göra det.

 

Jag har ett behov just nu att få uttrycka mig om detta ämnet. Det är jobbigt, för då är jag som alla andra som stör mig med sina behov."Hur jag ska närma mig detta, våga berätta, släppa från hjärtat och lätta".

Dock så kan man göra ett val i detta sammanhang om att läsa eller inte. Men när någon slänger sina behov på en, det är då det blir jobbigt. Att ha ansvar över något som egentligen inte har med dig själv att göra.

Det är sånt som gör att jag blir less på folk. Jag blir lätt less på folk. Jag älskar att umgås med människor men när man får för mycket behov över sig blir jag less. En kund klagade över att han var tvungen att jobba så mycket för att hans dyra hobby är att resa till Thailand varje vinter. Han klagar över att han är separerad och att en gång hade han en thailänsk tjej som tyckte om att slösa hans pengar. Han var trevlig, sen blev jag less. Less på att höra honom klaga över problem som inte finns och less över att han nödvändigtvis var tvungen att slänga ett behov på mig. Ett behov av att klaga. 

Snälla sluta slänga behov på varandra!