EPICSTHLM

Spelar ingen roll vad som händer, kommer alltid tillbaka till denna musiken. Den icke massproducerade musiken. Musiken som inte ska tilltala alla.

Jag tackar dig för det.

"Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut 
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut 
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division 
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron 

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej 
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig 

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt 
Och du berätta' att du saknar mig i natt, det gör jag med 
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är 
Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med 

En elegi för alla sorger den där hösten handla om 
För en mor som sjukna in, för ett barn som aldrig kom 
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in 
För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din 

För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement 
Två ögonpar i tomhet från september till advent 
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt 
För en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt""

"Jag känner en som sett mer än dom flesta
en som aldrig sett vad han har här
Han säger att han vart i helvetet och vänt
Jag tror en del av honom blev kvar där
nu står han utanför världen
Genomskådad och bitter
Han går dom tomma stegen
under fåglarnas glada kvitter"

"Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
och när jag känner så då tänker jag på dig
Allt är så förgängligt allting kan briserna snart
men du är oförstörd för mig
du är oförstörd för mig

Men tiden har sin rätt att förändras där den går
och den är hos dig nu, hos dig och din vän
Jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår
och aldrig älska dig igen
aldrig älska dig igen"